Påståendet

I en budgetdebatt den 19 september 2024 sa Oscar Sjöstedt att ”10,9 procent var KPI i oktober 2022, när vi tog över”. Uttalandet finns i riksdagens protokoll.

Formuleringen är vardaglig, men statistiken kräver en precisering. KPI är själva indexet. 10,9 procent är inte indexets nivå, utan KPI:s förändring på tolv månader: jämförelsen med oktober 2021.

Vad visar SCB?

SCB:s tabell TAB6596 visar följande för Sverige och oktober 2022:

  • KPI:s 12-månadersförändring: 10,9 procent.
  • Period: oktober 2022, jämfört med oktober 2021.
  • Enhet: procent.

Öppna SCB:s KPI-tabell.

Det finns samtidigt ett närliggande mått som ofta syns i nyhetsrapporteringen. SCB:s KPIF-tabell visar 9,3 procent för samma månad, en skillnad på 1,6 procentenheter.

SCB skiljer mellan fastställda index och skuggindex. Årsförändringen i tabellen beräknas från skuggindextal med två decimaler, och skuggindex kan därför skilja sig från fastställda indextal. För indexreglering ska normalt fastställda tal användas. SCB bytte dessutom KPI:s basår till 2020 från och med 2026; det ändrar inte den här jämförelsen av 12-månadersförändringen i oktober 2022.

Det betyder inte att någon av siffrorna är ”den riktiga inflationen” i alla sammanhang. KPI och KPIF är två olika mått med olika konstruktion. Här är det KPI som ska kontrolleras, eftersom det är det mått som nämns i påståendet.

Bedömning

Siffran stämmer som KPI:s 12-månadersförändring i oktober 2022. Det är mer exakt att skriva ”KPI ökade 10,9 procent på ett år” än att säga att ”KPI var 10,9 procent”.

Siffran säger inte varför priserna steg och den säger inte heller något om hur ett enskilt hushålls kostnader utvecklades. Den beskriver en sammanvägd förändring i konsumentprisindex.

Källor och metod